Försöker febrilt att skriva lite poesi inför klassens Alla Hjärtans Dag - Café på måndag, men det går käpprakt åt helvete. Känner absolut ingen inspiration just nu och då går det inte att hitta orden. Rytmen och meningsflödet tycks ha sprungit bort och jag känner "Aaah, måste prestera något nunununu!!", men pappret stirrar bara tillbaka tomt på mig. Det är ju meningen att jag ska skriva nått kärleksfullt eller hjärtekrossande som hör till kärlekstemat. Men hur ska det gå om man inte känner något av det? Hur ska det låta trovärdigt om man just nu känner ingenting?

Ja! Där har vi det! Jag ska skriva om ingenting.